Hur upptäcks en bostadsbubbla?

Hushållens bostadslån stiger oavbrutet till nya rekordnivåer. Optimistiska köpare har sedan länge skakat av sig tråkigheter som amorteringar och relationen mellan den egna inkomsten och lånets storlek. Det enda som räknas är hur mycket det går att låna till dagens låga räntor.

Under många år har den ena efter den andra experten ropat på vargen för att få krypa till korset med svansen mellan benen.

Inget tycks kunna stoppa bostadslokomotivet från att ånga vidare.

Senast ut att varna för att kraschen väntar runt hörnet är ex finansminister Anders Borg (DI 2016/5/24) som menar att ett prisras är en tidsfråga. Kommer han att få rätt och i så fall varför?

Går det att veta om vi är i en bubbla?

Att upptäcka en fastighetsbubbla är svårt. Om fler vore medvetna om att ekonomiska bubblor är ett naturligt inslag i hur vi människor fungerar och drog lärdom av historien skulle prisutvecklingen vara mer resonlig och fler skulle dra sig ur marknaden när tecknen blir för tydliga.

För att kunna upptäcka nästa fastighetsbubbla, är det viktigt att först veta vad det är vi letar efter. En fastighetsbubbla är en ökning av huspriserna som är större än vad som kan motiveras av hushållens inkomstutveckling och där skalet därför gradvis blir allt tunnare och allt lättare kan krackelera med en plötslig förändring av förutsättningarna (som exempelvis en räntehöjning).

Media och bostadsbubblan

När det råder hausse på en marknad är medias verklighetsbeskrivning målat med de ljusaste av färger. TV-program som handlar om att fixa hus eller styla bostadsrätter för att öka priset blir allt populärare. Tidningarnas artiklar om de dyraste husen i nya ”heta” områden och böcker om hur man blir rik på fastigheter lockar en allt större läsekrets.

Precis som en van aktiesparare drar sig ur marknaden när Aftonbladet börjar ge aktietips kan även andra bubblor identifieras när medias intresse når feberaktiga nivåer. Det är viktigt att förstå fastighetsmarknaden som helhet och inse att fastighetspriser både kan gå upp och ner. När medias positiva publicitet kring ämnet övergår till en hype, kan det vara ett tecken på att vi är i eller närmar oss en bubbla.

Villaägare har inte längre råd att ”köpa sitt eget hem”

Ett annat sätt att identifiera en bubbla är när hushållen inte längre har råd att ”köpa sitt eget hem”. Anta till exempel att en familj köpt sitt radhus för 10 år sedan för 2 miljon kronor. Idag har grannen sitt hus till försäljning för 6 miljoner vilket motsvarar en prisökning på 200 procent. Dock ökade husägarens hushållsinkomst endast med 30 procent under perioden. I huvudsak skulle samma familj som köpte huset för 10 år sedan inte ens vara i närheten av att kunna köpa sitt eget hus och dämed få nobben av banken.

Investerare kan inte hitta lönsamma objekt

Ett annat tecken på en bubbla är när investerare inte kan hitta fastigheter som ger tillräckliga kassaflöden. Det har under senaste åren blivit vanligare att privatpersoner köper bostadsrätter i syfte att hyra ut dem i andra hand. Intresset för den typen av affärer har dock enligt flera byggföretag svalnat betydligt under senaste tid.

I det här scenariot blir det allt svårare att kunna ta ut hyror som täcker lån, utgifter och ger en önskvärd avkastning. Den enda anledningen till att folk ändå i slutfasen är villiga att betala höga priser är att de tror att priserna bara kan fortsätta upp och att någon i framtiden kommer att betala ett ännu högre pris.

Den oundvikliga konsekvensen av galopperande priser är att marknadens prisnivå inte längre kan hållas upp eftersom hushållen inte längre har råd och spekulanter inte längre ser några framtida värdeökningar. Allt fler köpare drar sig även de ur eftersom riskerna upplevs som för höga.

När det gäller fastighetsbubblor och köp under ovanstående premisser är den risk du tar ditt eget val. Om du ändå måste köpa en bostad just nu bör du hitta en riktigt ”motiverad säljare” så att du kan få till en bra affär.

I Sverige tar köparen smällen

2008 drogs hela världsekonomin ned av fastighetskraschen i USA. I USA var det bankerna som tog smällen av prisraset. I USA togs bostadslån med fastigheten som säkerhet och de hushåll som köpt för dyrt och ångrat sig kunde därför dra sig ur skadefria så fort husets värde understeg lånet genom att helt enkelt lämna tillbaks nycklarna och flytta ut.

I Sverige är en låntagare personligt återbetalningsskyldig för sitt bostadslån. Även om fastigheten säljs kommer banken att fortsätta kräva in återstående skulder – resten av livet. Personliga konkurser blev den sista utvägen för många i efterdyningarna av 90-talets fastighetskris.

Källor

Dagens Industri: Borg: Boprisraset en tidsfråga

Ekonomifakta: Hushållens skulder