De flesta banker och andra långivare använder kreditupplysningar från UC (Upplysningscentralen) eller Bisnode för att ta in uppgifter om kreditbetyg. Kreditbetyg påverkar hur mycket pengar de vill låna ut och under vilka villkor. Kreditbetyget påverkar också hur mycket det går att förbättra sina lånevillkor genom att samla lån och förhandla om räntan på gamla krediter.
Kreditvärdigheten i form av ett kreditbetyg påverkar även vid köp på avbetalning eller mot faktura. Det är dock inte bara kreditbetyget som avgör chansen att få ett lån. Banker har även egna modeller som komplement till en upplysning. Mindre självständiga långivare använder modeller som fäster mindre vikt på kreditupplysningen och där går det därför ofta att få ett lån trots dålig kreditvärdighet.
Stark kreditvärdighet
En hög kreditvärdighet innebär att en person bedöms ha en högre betalningsförmåga. Det innebär större möjligheter att få handla på kredit, köpa varor eller tjänster på avbetalning eller få bättre villkor genom att samla gamla lån i ett nytt och billigare.
Svag kreditvärdighet
Det kan vara knepigt att få ett billigt lån för den som har svag kreditvärdighet. Risken bedöms som större för att lånet inte ska betalas tillbaka om det framkommer ekonomiska tveksamheter vid en kreditupplysning. Det finns dock långivare som lånar ut pengar utan att ta någon UC.
Följande påverkar kreditvärdigheten
- Antal lån, krediter och belopp.
- Betalningsanmärkningar och andra anmärkningar.
- Inkomst.
- Civilstånd (gift eller ogift)
- Fastighetsinnehav etc.
Vad är kreditvärdighet?
Ett kreditbetyg är ett mått på kreditvärdigheten – det vill säga en bedömning av förmågan att betala räkningar i tid och undvika betalningsanmärkningar.
Innan en bank eller annan långivare lånar ut pengar vill de veta om kunden kommer att betala sina räkningar, inklusive amorteringar och räntor. Därför gör de en så kallad kreditbedömning och tar en kreditupplysning.
Kreditvärdighet eller kreditbetyget utgår oftast från en kreditupplysning från ett upplysningsföretag som UC eller Bisnode anger risken för att en person ska få en betalningsanmärkning inom det närmaste året.
Alla medborgare över 18 år har ett eget kreditbetyg. Beräkningen utgår från de uppgifter som finns registrerade i din kreditupplysning och jämförs med övriga invånare i Sverige. Även om en person inte har en betalningsanmärkning kan risken bedömas som förhöjd, beroende på hur uppgifterna i kreditupplysningen ser ut. Ett kreditbetyg från UC beräknar exempelvis risken att få en betalningsanmärkning på 12 månaders sikt.
Om man upptäcker felaktigheter i en kreditupplysning ska man vända sig till upplysningsföretaget och begära rättelse. I sista han kan man vända sig till Integritetsmyndigheten och lämna in ett klagomål.
Fil.Kand Nationalekonomi, MSc Economics